KlaraSvensson

Idag fyller min kära lilla far år, han är nu 52 jordsnurr gammal. I vår familj är den faren som är minst. Vi består av 4 långa blondiner, och så min pappa som är kort och brunett. Alla är längre än honom, de enda han är längre än är våra jack russel hundar. Det kan inte alltid vara lätt att vara ett underrepresenterat kön och utöver det liten till växten, men han har klarat det fint.

 
(Tre år gammal bild på mig och dvärgfar ( I och för sig är jag endast 2 cm längre) (parantes i parantes))

Lite vänner och släkt kom förbi vårt hus för att fira pappa och kolla fotboll. Mamma a.ka Martha fucking Stewart hade svängt ihop x antal kakor och delikata bakelser, sådär på en höft. Jag är väldigt tacksam över att ha haft förmånen av att växa upp med en riktig bullmor. Den fördelen har iband lätt till visst mått av trindhet, men det har alltid varit gott.
Problemet är nu när jag tänker på egna framtida bjudingar. Mina kökskunskaper i jämförelse med min mors ligger på typ minus tvåhundra.

För det första gillar jag inte att följa recept, det är ju inte kul alls. För det andra har jag inget tålamod. För det tredje blir jag lätt stressad i köket, stökar ner och har mig. För det fjärde, är jag som jag själv beskriver det kulinariskt lat.
Att vara kulinariskt lat innebär att man lagar eller tar det som är närmst i syfte för att enbart mätta. Det finns alltså ingen finess, det kan vara så tråkigt som en skål flingor, knäckebröd, omelett..sand whatever. Jag saknar fantasi och kreativitet i köket, det ska gå snabbt och det ska mätta. Jag förstår verkligen inte grejen med att stå i en halvtimme eller mer för att tillaga något som tar fem minuter att äta upp. Ja, jag vet jag borde skämmas. Men baka är i alla fall lite skoj.

Så till dagens mest bisarra ögonblick som inträffade när jag samtalade med min farfar och morfar som var på besök
De två disskuterade tv-kanaler. Farfar var confused, han hade svårigheter med att få in Tv4 Öresund hemma hos sig. Då sidekickade Morfar genom att säga att han ändå gillade radio bäst. Då gott folk, så kom skrällen. Min morfar säger citat.

- Jag gillar att höra på den biten, Boten Anna.
- Va? Frågar jag.
- Ja, Boten Anna, jag har spelat in den och jag sitter och lyssnar på den om och om igen.
- Tysthet..
- Jag känner en bot hon heter Anna Anna heter hon..Börjar jag sjunga för att kolla om det verkligen är Bacehunters plåga.
- Nja, det är nog den, fast på engelska. Du vet den låg etta i England.
Jag har inget mer att säga, jag är stum.

Det är ändå ganska roligt när de äldre förvånar en sådär. Andra artister som min Morfar tycker om är Helmut Lotti och Jill Johnson, jag har svårt att se en röd tråd mellan dessa artister. Men det är väl skoj med varierad musik smak. Jag bryr mig inte, så länge han inte lyssnar på typ Christer Sjögren så är det helt ok.

Halsen har börjat ge med sig, så imorgon ska jag börja träna. Woohoo. Känner för att svettas i mängder.

Godnatt på er.